Fakta och Råd

Den vanligaste typen av ögoninflammation är den som drabbar ögats bindehinna. Bindehinnan heter på medicinskt språk konjunktiva, och därför kan en inflammation här också kallas för konjunktivit. Inflammationen kommer ofta hastigt och är besvärlig, men har god prognos.

En ögoninflammation kan drabba ett eller båda ögonen, ensidiga symtom är ofta tecken på en allvarligare infektion. Det är också vanligt att besvären börjar på ena ögat men kort därefter sprider sig till andra ögat. Vanliga symtom är: - Ögat blir rött. - Skav, sveda eller klåda. - Ögat rinner. Särskilt på morgonen kan det vara besvärligt att öppna ögat eller ögonen. - Man kan få en lätt ljuskänslighet och synpåverkan. Ofta kan synen kännas lite grumlig på grund av den ökade sekretionen från ögat, men detta ska gå att blinka bort. Vid mer uttalad ljuskänslighet eller synpåverkan ska man alltid träffa läkare för att genomgå en ögonundersökning.

De allra flesta inflammationer i bindehinnan läker ut av sig själva inom ett par veckor, och det viktigaste är en god hygien och rengöring av det drabbade ögat eller ögonen. Vid bakteriella infektioner med svåra eller långdragna besvär kan det finnas anledning att behandla med lokala antibiotika. Man får heller inte glömma att det kan finnas ovanligare former av virus och bakterier som kan drabba ögonen, till exempel klamydiainfektion eller herpesvirus. I dessa fall behövs en ögonundersökning och speciell behandling för att ögat inte ska ta skada, då bör man alltid söka fysisk vård. Detsamma gäller om man får en infektion i ögat och är kontaktlinsbärare, då ökar risken för mer ovanliga bakterier och detta behöver utredas närmare.

Ja, ögoninflammation kan vara mycket smittsamt! Till exempel så kan vissa virus som orsakar ögoninflammation leva fem veckor utanför ögat, vilket ökar risken för spridning. Att tänka på för att undvika spridning: - Undvik att klia och peta i ögonen. Var också noggrann med att inte sprida infektionen till det friska ögat om du endast har besvär med ett öga. - Tvätta händerna noggrant och ofta. - Byt örngott och handduk ofta. - Använd gärna pappershandduk som du direkt kan slänga istället för vanlig handduk.

Ögonlocksinflammation kallas också för blefarit och är en inflammation i ögonlockskanten. Inflammationen kan drabba både framsidan och baksidan av ögonlocket.

Ögonlocksinflammation drabbar som regel båda ögonen, även om besvären ibland kan vara mer uttalade på ett öga. Vanliga symtom är: - Ögonlockskanterna svullnar och är röda. - Det bildas små beläggningar, eller krustor, på ögonlockskanterna. Särskilt på morgonen kan detta göra att ögonen är svåra att öppna. - Det kan skava och svida. Tårflödet kan öka och ögonen kan kännas trötta.

Har man andra typer av hudsjukdomar, till exempel eksem, allergier eller rosacea har man större risk att drabbas. En vanlig orsak är att de små oljeproducerande körtlarna på ögonlocken (Meiboms körtlar) blir inflammerade och tilltäppta. Detta påverkar att ögats tårfilm inte fungerar som den ska, och öga blir torrt, svider och skaver. I ovanligare fall kan en ögonlocksinflammation bero på en bakterieinfektion kring ögonfransarna.

Tyvärr är inflammationen ofta långvarig och man behöver vara uthållig med behandlingen. Tålamod och regelbunden behandling är nyckeln! Den viktigaste grunden i behandlingen är regelbunden rengöring och ögonlocksmassage. Ögondroppar är också en del av behandlingen för att skölja bort partiklar och stabilisera tårfilmen.

Det allra vanligaste är luftburna ämnen. Det kan handla om pollen, kvalster eller pälsdjursallergi. Ibland kan även födoämnen, smink, andra hudprodukter eller ögondroppar också vara anledningen till en allergisk reaktion från ögonen.

Allergisk ögoninflammation ger framför allt röda ögon, klåda och rinnande ögon. Tårvätskan är klar men kan bli tjockare än vanligt. Oftast upplevs klådan som det allra mest besvärliga för en som har allergisk ögoninflammation.

Framför allt de med säsongsburen allergi kan behöva behandling för att kunna leva som vanligt under de perioder av året som de allergiska besvären är som värst. Lokalbehandling med ögondroppar brukar vara en effektiv behandling. Beroende på svårigheten av allergin och om man även andra allergiska kan ibland allergitabletter behövas.

Alla kan få en vagel vid något tillfälle utan att ha någon bakomliggande orsak. Om utförsgången för talgkörtlarna täpps till kan det bli en inflammation som ger vageln. Vid upprepade besvär med vaglar kan det finnas bakomliggande orsaker som gör att man har större risk att få vaglar. Det kan bland annat beror på att man har torra ögon, ögonlocksinflammation, andra typer av eksemsjukdomar eller en känd eller oupptäckt diabetes.

En vagel debuterar ofta snabbt och symtomen brukar vara som värst de första dagarna. Vanliga symtom är: - En smärtsam och öm svullnad på ögonlocket. - Ögonlocket kan svida och klia. - Tårflödet kan öka och ibland kan man också se en lätt rodnad i ögat. I ovanliga fall kan man få en bakterieinfektion kring området med vageln. Då blir ofta smärtan och svullnaden mer uttalad och det kan bildas var. I dessa fall ska man söka fysisk vård för bedömning och behandling för att förhindra att det utvecklas till en allvarligare infektion.

Det viktigaste för att en vagel ska försvinna är ögonlockshygien och ögonlocksmassage. Om man har besvär med återkommande vaglar och det finns en annan bakomliggande orsak, till exempel torra ögon, kan man behöva behandling för det. När den akuta inflammationen i en vagel lagt sig kan man under lång tid ändå ha kvar en liten knuta på platsen för vageln. Denna brukar kroppen med tiden ta hand om själv. Vid större vaglar som ger symtom och som inte läkt på sex månader kan det bli aktuellt med att träffa en ögonläkare för att operera bort vageln.

Torra ögon betyder att ögats tårfilm inte fungerar som den ska. Tårfilmen består huvudsakligen vatten, slem, och olja från små körtlar som finns vid ögonfransarna. Ögat är helt beroende av tårfilmen för att bland annat kunna fukta ögat, ge syre till hornhinnan och för att ljuset ska brytas rätt och ge oss en bra syn. Tårfilmen är också ett viktigt försvar mot infektioner och andra irriterande partiklar som annars kan reta ögonen.

Torra ögon kan orsakas av en obalans i någon av de substanser som bildar tårfilmen. Då spricker tårfilmen upp för tidigt och tårarna rinner över kinden medan ögat känns torrt. Det finns en mängd olika saker som kan ge torra ögon: - Ålder. Bildningen av tårvätska minskar med åldern och torra ögon är därför ett mycket vanligt problem hos äldre. - Inflammation. Vid inflammation i de små fettproducerande körtlarna på ögonlocken eller ögonlocksinflammation blir bildandet av tårfilmen störd. - Hormonella faktorer. Efter menopausen blir till exempel slemhinnorna i ögonen torrare. - Läkemedel. Många har läkemedel kan ha som biverkan att de orsakar torra ögon. - Miljöfaktorer. Det kan till exempel vara om man visas i arbetsmiljöer med mycket retande ämnen såsom gaser, damm eller UV-strålning. Att ofta vistas i luftkonditionerade miljöer eller att arbeta mycket framför bildskärm kan också ge torra ögon. - Rökning påverkar tårfilmens sammansättning negativt. - Andra sjukdomar som till exempel Sjögrens syndrom är kopplade till torra ögon.

Torra ögon kan upplevas på många olika sätt. Oftast blir besvären som mest uttalade i situationer där man använder synen mycket, som vid läsning och bildskärmsarbete. Vanliga symtom är: - En känsla av trötta ögon. - Skavkänsla eller en brinnande känsla i ögonen. - Sveda och klåda i ögonen. - På morgonen kan ögonen kännas igenklistrade. - Försämrad syn eller dimsyn.